In Mood

För i Sverige är det ju lite fult att vilja få ”bekräftelse”.
(Den mysiga Jantelagen säg)
I Sverige skall man inte synas, höras eller vara bättre än någon annan
och gud förbarme den som är det! 
Men råkar nu någon vara det… ja, då skall man abolut inte säga det till denne person.
Nä, snarare måste man hitta något fel på denne!

Nu måste jag använda detta mysiga ord igen men alla vill ju ha bekräftelse!
Alla vill ju ha ett intyg ett kvitto på att de gjort någonting bra eller rätt!

Personer som springer omkring och måste höra att de ser snygga ut hela tiden för att må bra är ju lite felaktig bekräftelse men det är inte alls den jag syftar på!
(måste dessutom vara väldigt jobbigt att vara sådan och inte särskilt hållbart!)

Hursomhelst, jag syftar på den bekräftelsen man får när man lägger ner timma efter timma i gymmet och plötsligt är det någon som faktiskt ser att man börjar göra framsteg.
Fantastiskt ”Jag har ett synligt resultat” ”Ett kvitto på att jag gör rätt” ”Kul!”

 För vi alla vill ha kvitton här i livet, på att vi gör rätt!

Bara tänk vad underbar om folk kunde uppmärksamma varandra och ”tala ur skägget” och säga om det är något de tycker är bra!
För när man gör det, gör man antagligen en annan person väldigt glad!

Nu skall jag åka till banken sen till Allum och fixa ett (förhoppnngsvis) superduper, billigt fastprisabonnemang. Därefter gym och jobb och lite mer jobb.

Fick en väldigt trevlig komplimang på gymmet häromdagen =)
En person som tyckte att det jag verkligen blivit fit och påpekade detta flera gånger!
Man tackar och bockar så hjärtligt!
(körde ett grrymt ryggpass sen tack vare det!)

Som sagt har legat lite lite för lågt med kalorierna då min matlust inte varit den bästa.
Har tex tagit en proteindryck istället för lunch och knappt orkat äta upp de gånger när jag väl ätit.
Har därför kört mindre förbränning för att inte helt tappat ork.

Kom hem från gymmet för en liten stund sedan.
Bra pass. Bröst är faktiskt en ganska underskattad muskelgrupp (för mig)
Roligt att köra och får jämt bra kontakt, även magen fick sig en omgång!

Skall bli rutor till sommaren har jag gett mig fan på!!!

Nu blir det lite mys med krullfian!

Det gör ont att inse att livet inte längre kommer bli som jag hade tänkt…

Att jag inte längre har någon att dela min vardag med…
alla minnen…
allt det som vi har skapat tillsammans…

finns inget vi längre….

insikten gör ont…

känns inte som att det finns någon hejd på tårarna…

(önskar man kunde ”filmstjärnegråta”. Vill säga dom ser lika snygga ut oavsett om de precis vakna eller storgråter. Mascaran sitter på sin plats och inte ett spår efter röda ögon…till och med håret ser snyggt ut….fusk…)

Jag har inte ens matlust…
jag som jämt är hungrig annars!

Jag lider med varenda en av mina vänner som råkar ut för negativa saker som ruckar 
deras värld…..

Mitt hjärta känns fortfaran något tyngre än vad det brukar…=(
Jag är glad för att jag har de vänner jag har!

Jag har annars haft en väldigt mysig påskhelg i Långasand med mat, vin, mys och promenader samt att jag fått väldigt mycket jobb gjort, vilket känns skönt!
 

 Att ramla på plan mark och riva sönder sina byxor och få världens skrapsår (så blodet sprutar åt alla håll) på knät känns ju ganska barnsligt…

Så det är bara att inse att vädret inte har någon som helst betydelse för om jag ramlar eller ej…
Jag ramlar oavett! (stackars mina redan ärrade knän…)

Gjorde en liten utflykt idag och hälsa på mina föräldrar på landet.
Alltid lika mysigt att vara där!
De har ju fått de så fantastiskt fint med uterummet och nytt och fräscht överallt!
Kändes skönt att få bli lite bortskämd också med mat och till och med en rad Marabou mjölkchoklad till kaffet! Mums! (man måste få leva lite me…)