Sitter på tåget til Stockholm med en kaffe framför mig njuter av att bara sitta i lugn och ro och reflektera över saker och ting. (Ganska fantastiskt att man kan vara online, faktiskt)
Har fortfaran några saker som måste fixas men det tar jag när jag kommit fram.
___________________________________________________________________
Ångest, panikångest verkar vara ett ganska vanligt fenomen hos många av oss.
Vad innebär det att ha panikångest?
Panikångest, känsla av svår ångest, panik och rädsla för sitt liv som uppkommer hastigt och utan någon synbar yttre anledning. Uppstår ofta i pressade situationer men kan för vissa komma till synes oväntat. Vanliga symptom är hjärtklappning, yrsel, ansträngd andhämtning, bröstsmärtor, kvävningskänslor, domningar, stickningar i tinnigarna, en känsla av att hjärtat stannar eller en tro på att man håller på att dö.
En typisk situation kan vara att en person drabbas av en panikattack en första gång utan yttre anledning, kanske för att han eller hon märkte något märkligt men harmlöst fysiskt symptom och blev rädd, varefter kroppens normala, men obehagliga, adrenalinsvar misstolkas. Efter den obehagliga upplevelsen börjar personen känna rädsla för att det ska hända igen och börjar därför noggrant känna efter i kroppen efter eventuella kroppsliga symptom, till exempel hjärtslag eller puls, som kan förvarna för en ny attack. Detta ökar drastiskt risken för att det ska hända igen. Känslan av att dö, eller att hålla på att dö (Wikipedia)
Jag har själv fått dessa attacker vid några tillfällen.
För somliga går det så långt att de knappt kan fungera, då de denna känsla ständigt föröljer dem
En tryckande känsla över bröstet som när som helst kan leda till en attack, en attack som ger en känsla att de dör. Sanningen är att de värsta som kan hända är att man svimmar av syrebrist, man kan dock falla illa men oftast brukar man redan vara sitandes eller liknande vid dessa attacker. Så risken blir inte så stor. Det som däremot händer är att känslan av att dö förstärks ytterligare.
Under allt som har varit nu har jag fått dessa attacker vid några tillfällen.
Skillnaden nu mot förut är att jag vet att det bara är en känsla.
En väldigt läskig sådan men det gör inget. Det är bara min kropp som samlat på sig så mycket adrenalin att det blir lite kortslutning i kroppen.
”Intressant känsla” brukar jag tänka.
Jag accepterar att jag känner som jag gör, just där och då.
För jag vet att det bara är en känsla!
Likaväl som en tanke bara är en tanke!
Båda går att ändra.
Men visst när detta kommer över en vill man helst inte vara ensam
snarare krypa upp i någons famn och känna sig liten =)
